Bara det gottaste.....

Klara skall byta förskola och i väntan på terminstarten den 14 september roar vi oss vi tjejer oss. Idag åt vi frukost på IKEA och sedan lekte Klara i Småland, undrar hur Singaporianerna uttalar det? Jag har en hjälpreda i köket när jag bakar, hon har hand om den gottaste arbetsuppgiften och den tar hon på fullaste allvar som ni ser.
Man behöver inte diska bakredskapen om allt slickas rent.

Tidig julkänsla?

Som ni kanske vet är shopping inte riktigt min grej. Rea är bland det värsta som finns för att inte tala om att shoppa i värsta jul-ruschen - jag är allergisk mot dessa två företelser. På väg från tunnelbanan för att fika med Beatrice, får jag se att ett välkänt tvål/shampo företag dukar upp bord utanför affären och säljer sina väldoftande produkter. De har inte riktigt öpnnat så det är inte många människor där och jag lyckas handla en fin presentlåda. Beatrice och Frida fnissar när jag säger att det är en julklapp, är det tokigt att handla julklappar i augusti?

Jag känner att jag fick upprättelse efter vi fikat. Bilden nedan är tagen på fina shopping gata, julskyltning i augusti - så då är det väl bara att sätta igång?

Söndag på Sentosa

Vi körde en favorit i repris. Tåg ut till Sentosa och sedan var det vätske-pause på Costers där man sitter med fötterna i härlig importerad sand. På redden finns många båtar att titta på, det är dock dåligt med fritidsbåtar.

Sedan stack Max och Linus iväg på en guidad tur på dessa roliga batteridrivna åk-attiraljerna, vad de nu kan heta? Jag och Klara fick nöja oss med en helt vanlig busstur.

Mumsigt mellanmål.

Stefan packade igår eftermiddags för en längre tur till hemlandet. Det var svårt med plats på flyget, så fredagnatt var enda alternativet. En extra helg på västkusten, på båten med öppet varv på Orust var inget Stefan var ledsen över.

Vi som fick stanna kvar, tröstade oss med härligt stekande solsken och svalkande bada i poolen och med att baka Leilas supergoda thékakor. Men eftersom jag är så kass på att följa recept så kommer här en modifierat variant, som blev jättegoda.

5dl kokande vatten, 2 1/2 dl havergryn, 50 gram smör, 1 msk flytande honung och 1 tsk salt - rör ihop i en bunke. Låt stå. När det svalnat till 37 grader - rör i 50 gram jäst, 2 dl granhamsmjöl och ca 7 dl vetemjöl. Låt degen stå och jäsa 30 min. Själp sedan upp degen på mjölat bakbord och strö över lite mjöl. Dela degen i 20 bitar som med mjölad hand och platta ut dem till ca 10 cm runda kakor. Nagga och låt jäsa igen i 30 min. grädd i 6 min i 225 grader. Avnjut med smör, ost och marmelad. Om det mot förmodan blir några över kan dessa frysas, så snart de svalnat.

En rolig historia.........

En Fe kom fram till det äkta paret och sa... - Ni har varit ett exemplariskt gift par i 35 år nu, så nu ska jag uppfylla varsin önskan åt er. - Jag vill resa Jorden runt med min käre make, sade frun. Fen viftade med sin trollstav...ABRAKADABRA....!Och vips hade fen två Jorden-runt biljetter i sin hand. Och nu var det makens tur...Han tänkte en liten stund och sa... Eftersom det här kan bli lite speciellt...Och en Fe dyker ju bara upp en gång i livet... Så...Jag beklagar älskling, men min önskan blir den att jag vill ha en fru som är 30 år yngre än mig själv.Frun blev mycket arg och besviken, men en önskan är en önskan.. Fen viftade med sin trollstav igen....ABRAKADABRA!Plötsligt blev maken 90 år gammal...

Karlar är karlar. Men Feer är ändå kvinnor!

Bröllopsdag i efterskott.

Den 3 augusti i år - varken jag eller Stefan kom ihåg bröllopsdagen. Så kan det vara (ibland kan frun glömma av det och servera nässelsoppa medan mannen kommer hem med blommor och tror att det skall vankas finmiddag). Det hade kanske kunnat passera obemärkt om inte vår tärna på kvällen gratulerat oss på vår 13:de bröllopdag.

Så 2 veckor i efterskott gick i ut och åt middag. Vi hade tänkt oss till en italiensk restaurang men hamnade som så många gånger tidigare på Kazbar. Mums.

När katten är borta dansar råttorna på bordet. Klara tog tillfället i akt och flyttade från sitt eget rum in till vårt sovrum.

Tänka.

Ibland när man behöver tänka lite mer än bara; andas, tugga, svälj, då är det väldigt skönt att samtidigt promenera (nu blev ni väl allt lite imponerade, när jag avslöjar att jag kan gå och tänka samtidigt?). Igår hamnade jag på en oplanerad lång(tanke)promenad. Då blev det plötsligt uppenbart att det finns en stor nackdel med att har flera handväskor - plåstern låg i den röda handväskan och jag hade med den svarta...........

När jag lite stolt berättade att jag hade gått från fina shoping-gatan via IKEA (för att köpa hovmästarsås till Stefan) och hela vägen hem (två och en halv timme) för vår hemhjälp, utbrast hon förvånat: Varför gjorde du det?

Max har under sommaren vuxit ur sina gympa-skor. Här är han med de nya, strl 43.

Stefan använder strl 42, så vi börjar misstänka att han har ärvt skostorlek efter sin farfar. Frågan är när fötterna slutar växa?