Hejdå.....

En obligatorisk del av undervisningen i Max årskurs är en utflyckt till Malaysia, i 5 dagar/4 nätter. Utan sin mamma. De skall bestiga djungelberg, bo i öppna hus och laga mat bla över öppen eld bredvid en flod. Team-buildning for kids.

Shit, hur skall det gå? Max var hur cool som helst när vi åkte in till skolan, det var värre med mamman. Dessutom kom det i torsdags ut ett mail där de poängterade att vi inte fick kontakta våra barn och att det var förbjudet att packa ned någon mobil. Så nu är det bara att vänta till fredag kl 15 för att höra om Max vildmarksäventyr. Nu skall jag bara låta bli att tänka på ormar, giftiga spindlar, matförgiftning, brännskador, drunkning, fallande träd, blixtnedslag, Dengue-mygg, Malaria, mobbing, aggresiva apor, tjuvar, mörker, aligatorer, skärsår, blodförgiftning, snöstorm............

Avslutning

Idag var det avslutnings-picnic på Sentosa med Klaras förskola. Läsårets tredje terminen är slut och nu är det 1 veckas lov innan den fjärde och avslutande terminen börjar. För Klara var det dock riktig avslutning då hon inte kommer tillbaka till Capstone Kindergarten utan den 14 september börjar på en annan förskola. 45 min efter bilden togs blev det åskoväder med regn och blåst.

Hitta runt till fots?

Skulle iväg och fika med några trevliga tjejer, på Arab street. De andra gånger jag varit där har jag åkt bil. Idag skulle jag åka tunnelbana och sedan gå en liten bit. Tyvärr viste jag inte riktigt åt vilket håll jag skulle gå men då jag såg en huvudduks försedd kvinna tänkte jag att hon skall säkert till moskén (fördomsfri som jag är) och följde efter henne. Kvinna skulle tyvärr shoppa och därmed hade jag tappat bort mig (första gången den här dagen, andra gången tappade jag bort mig ännu mer och kom 15 min försent för att hämta killarna på skolan och Max engelska kompis som för första gången skulle med hem hade blivit ängslig och ringt och skvallrat till sin mor att jag var sen) så jag vimsade omkring och letade efter en taxi, när jag plötsligt hittade gatan jag skulle till. Endast 15 min sen, vilket säkert inte förvånade någon.

Efter att ha ätit frukost/fikat på ett litet fint franskt bageri gick vi vidare till detta underliga artdeco hus, som ligger precis bakom Arab street. Alla affärsmän som lyckats (?) har kontor i det här huset och i bottenvåningen finns en stor bar för after work. Tyvärr var vi inte fina nog, proper dresscode där mina fin shorts inte passade in. Men stället var tomt, så vi blev serverade ändå men vi fick sätta oss i ett hörn, bakom en palm så ingen kunde se oss - stackars sämre bemedlade ex-pats fruar som inte lyckats med nått här i världen.

Jetleg?

Vi unnade oss en hel ledig dag, mitt i en vanlig vecka. Max och Linus stannade hemma från skolan. Stefan anlände till Singapore tidigt på morgonen och efter att han sovit en timme väckte vi honom och drog med honom ut på roligheter. Först fick han sjunga på kyrkans barntimme, vi mutade honom med kaffe och våffla. Sen stack vi ut till vattenlandet "Wild, Wild, Wet". Visst ser Stefan pigg ut?

Jetleg, nej tack.

Tänk vilken trevlig familj Stefan har, som utan att tänka på sig själv ställer upp en hel dag för att hjälpa honom att komma in i rätt tidsrytm.

Fin lunch

Då var det dax för mig och alla de andra SWEA-tanterna att äta fin lunch på Raffles Hotell i Bar & Billiard Room. Det är Singapore mest anrika hotell och det sägs att Singapores sista tiger förirrade sig in under hotellet och att den sköts där, just under golvet där vi idag åt lunch. Förmodligen en skröna men om det och mycket annat kan man läsa på deras hemsida; http://www.raffles.com/



Nedan min första efterrättstallrik som följdes av ytterligare en. Långt senare när vi skulle äta middag fick jag inte ner en bit utan tog i stället på mig jogginskorna och tog 3 snabba varv på Keppel ön. Det är inte nyttigt att äta buffé, hur många människor kan äta lagom när det finns ett överflöd av supergod mat snyggt upplagt. Inte jag, så imorgon blir det knäckebröd och morotstavar.

Söndag...

.......som bjöd på järngrå himmel och oavbrutet regn. Så vi fixade en härlig frukost för att få upp humöret; hallonsmothie, melonbitar, äggröra m bacon och hembakade frallor. Trodde nog ändå att det skulle spricka upp men vid 3-tiden gav vi upp. Vi åkte bilen till VivoCity, det är bara 700 meter dit men det öste ner så bekvämligheten fick gå före miljön. Fy, skäms.....

Väl framme åt vi en sen men mycket god lunch. Handlade hamster-tillbehör (tänk vad de små stackarna behöver för att leva) och klippte Klara. Att åka hem var inte helt lätt, den underjordiska parkeringen var som ett enormt myrbo med tvetydiga anvisningar. Efter 2-3 varv och uppgivna suckar säger Max; precis så här många varv åkte vi också med pappa innan vi hittade ut.

Grattis Stefan

Nu blev det svårt, när man själv skall rimma , lättare det är att i poolen simma. Å andra sidan slipper jag alla fräcka rim, dem som Stefan är så bra på ,de kommer i stim. Idag, kära Stefan, vi vill dig hylla och ära - det hade varit skönt om du varit här, helt nära. Nu får vi vänta med paket och kaka, tills du till Singapore kommit tillbaka.

Hurra, hurra, hurra, huuuuuuuurrrrraaaaaaaaa.