BBQ igen

Sommarlovet närmar sig och många av våra trevliga grannar här på Caribbean förbereder sig inför sverige-resan. Staffan och Marie är först ut och sticker redan inatt. Mysigt att samlas för en gemensam middag innan alla skingras. Uppslutningen var god och det var bara Mille (som var i sverige) som inte kunde komma. Klara och jag bakade goda bullar till alla. Tyvärr var våra vänner små-myrorna och en kakelacka snabba och hittade bullarfatet redan innan vi börjat grilla. Men det som inte dödar härdar, sägs det så efter att ha jagat bort insekterna fikade vi.

Trevlig resa.

Mera mat

Klara och Edward leker i hennes rum; lagar mat såklart - pizza skall det bli.

Alltid finns det något man kan fira, så att man kan gå ut och äta en vanlig onsdag. Ikväll firar vi Max som håller på att ta sitt dykarcertifikat och som endast hade 4 fel på teoriprovet (man fick ha max 12 fel). I helgen blir det pooldyk för Max, håll tummarna - vi vill gärna fira mer.

Fina konditordelen med bröd, bullar, kakor och tårta.

Nedan grillen, där du väljer kött, fågel eller korv som sedan tillagas enl önskemål. Restaurang Marché är inredd som en värmestuga i alperna med en gammal korglift vid entreén, alpbilder på väggarna, ko-lampor osv - helt logiskt i den här värmen.

Promenad längs vägen.

En av Singapores alla falos-symboler med ett tydligt PSA på toppen (=prostata specifikt antigen), är ett av de hus jag paserar när jag är ute och går. Utanför vårt condo går vägen Telok Blanga Road med 3 filer i varje riktning och en väg-övervåning (motorväg) med lika många filer till. Det är inte tyst längs den här vägen men fina planteringar finns det. Ofta med växter som finns som krukväxter i Sverige.

Festlig helg

Festskor till vårfesten med SWEA. Lördagkväll med middag och dans. Dj: Claes af Geierstam. Men thé-tygkassen fick följa med på ytterligare en SWEA-tillställning, den innehöll de fotriktiga sandalerna. Festskor är fina men obekväma. Kvällen var rolig och vi var hemma sent.

Singapore Flyer stod på söndagsprogrammet. Oj, så långt ned....men vilken utsikt - man ser hela Singapore och även en del av Indonesien.

Läskigt högt, så jag satte mig på golvet och då gick det bättre. 37 min tar ett varv och som högts är man 165 m över vattenytan.

Tillsammans med 2 familjer åkte vi sedan till Polo klubben. Där tittade vi på hästpolo och åt middag. Stämningar var mycket avslappnad och vi såg inte någon med hatt. Av spelet förstod vi inte så mycket men hästarna var fina att titta på. Vägen hem blev inte den rakaste utan det blev lite sightsing förbi Arab Street och City. Tur att ön är så liten, så trots att man åker helt fel så kommer man hem inom en timme eller så.

Kulturkrock

Många nya intryck blir det, när man flyttar till en ny kultur. Här i Singapore är det dessutom många olika kulturer som samsas. Kineser, Indier, Malayer, Fillipiner, Europeér osv Alla med sin seder och ideér.

Det vi tycker är äckligt och opassande, kan i en annan kultur var helt normalt. Så när taxi chaffören rapar högt 4-5 gånger under resan får man bara stänga öronen. När dörrvakten tar ut löständerna på tungan, när man passerar (vanligt i Sverige?) så tittar jag bort och barnen som sett detta borstar snällt sina tänder på kvällen. Restaurangen med skylten "Pigg organ soup" har många gäster men jag vill inte äta där.

Asiaterna har en förmåga att ibland säga rakt ut vad de tänker om dig. När Leonizel (vår maid) råkade se ett foto på mig, från min 34 års födelsedag utbrister hon: oh ma´am, you where fat. En tjej i min bokklubb (med normal vikt) var med om en liknade händelse, dörrvakten in till en klädaffär säger när hon går in : ma´am, we don´t have clothes in your size.

Med öppet sinne skall jag försöka ta in det nya och inte generalisera.

Kolla....

........ jag lyckades scanna in ett kort och lägga det här. Mina datorkunskaper förbättras av att sköta bloggen.

Hejdå

Alla våra gäster vallas på Singapore Zoo, för att jag skall få äta Ben&Jerry glass. Heidi och Sixten fick snällt följa med. Tur med vädret, för en zoo-utflyckt hade vi - mulet men inget regn och glass åt vi. Himla bra dag, tycker jag och hoppas att även våra gäster uppskattade den.

Heidi roar sig på lekplatsen.

Max fick skaka hand med ett sjölejon och mata den med en bit fisk och som tack fick han en slick på kinden.

Efter middagen så beställde vi en taxi som körde Heidi ut till flygplatsen, vi (kanske mest jag) kände inte för att stå och gråta där ute - bättre då i vår källare där man är rätt ensam. Men nu syns vi snart om 24 dagar är det vår tur.